Någon gång på 1960-talet hade vi spritstrejk. Vilket år var det? Hur kom det sig? Hur länge pågick den?

Den 27 februari 1963 utbröt en strejk för längre semester bland arbetsledarna och tjänstemännen vid AB Vin- & Spritcentralen. Tjänstemännen strejkade 8 veckor och arbetsledarna i 11 veckor. Vin- & Spritcentralen var ju Systembolagets enda leverantör av vin och sprit och strejken ledde till att Systembolagets butiker länsades på varor och på sina håll utbröt ”rena hysterin”. Många butiker tvingades stänga och permittera personal och Vin- & Spritcentralen fick stora rubbningar i produktionen som inte hämtade sig ordentligt förrän i slutet av sommaren. Uppgörelsen man slutligen kom fram till innebar att tjänstemännen och arbetsledarna fick rätt till minst 24 och högst 30 dagar semester per år (beroende på löneläge och ålder) mot tidigare mellan 21-24 dagar.

Starköl såldes ju på recept fram till 50-talet. Hur motiverade man detta, alltså att det inte skulle säljas på Systembolaget med motbok? Såg man det verkligen som en medicin?

Från 1 oktober 1923 och fram till 1955 var starköl förbjudet i Sverige. Anledningen var bland annat att man ansåg att det skulle bli för dyrt och för svårt för systembolagen att även sköta försäljningen av starköl men också att starkölet ansågs vara ett hot mot folknykterheten. Men det kunde alltså under förbudet köpas i medicinskt syfte på apotek mot recept. Exakt vilka sjukdomar det skulle användas emot vet jag inte, men bland annat ordinerades porter, långt in på 1900-talet till ammande mödrar som hade för lite mjölk. Portern kunde gärna blandas ut med äggula, det ansågs vara både styrkande och närande.

Jag har en fråga om vi likt många andra länder har haft skattemärke på alkoholvaror. Om vi har haft det så undrar jag vad namnet är som motsvarande är excise stamp på engelska.

Ja, det har vi . Runt sekelskiftet 1900 var punsch en mycket populär dryck och 1903 beslutade statsmakterna att införa en särskild stämpelskatt på punsch och på arrak som punschen tillverkades av. Punschfabrikanterna fick köpa remsor (så kallade punschstämplar) som klistrades över flaskans kork under kapsylen som hade ett hål på ovansidan så att man kunde se beloppet på remsan under. Skatten var 60 öre per liter vilket var väldigt mycket med tanke på att punschen kostade ungefär 2 kr litern och mycket riktigt gick också konsumtionen av punsch ned. Punschskatten fanns kvar till och med 1920.

Vad betyder två vita och en brun?

Två vita och en brun ”Två vita och en brun”, det vill säga två snapsar till maten och en eau-de-vie eller konjak till kaffet var en vanlig beställning på svenska restauranger under mellankrigstiden. För att få dricka sprit behövdes ingen motbok men Kontrollstyrelsen utfärdade en mängd detaljerade bestämmelser kring hur mycket, när, och vem som fick dricka. Reglerna var både klass- och könsdiskriminerande. Spritdrycker såldes i små glas (2,5 cl) och i stora glas (5 cl.) Efter kl 15 fick en manlig gäst beställa högst tre stora glas, alltså sammanlagt 15 cl och det var de tre glasen som i folkmun blev två vita och en brun. En kvinnlig gäst fick bara beställa tre små glas, alltså hälften. Och arbetaren som gick på en enkel folkrestaurang fick nöja sig med två stora glas.

Har en gammal flaska Star Gin, obruten. Undrar om ni har en datering på den?

1961 lanserades Star Gin med den etiketten och 1972 började man sätta ut alkoholhalten på etiketterna på härtappade varor och vad jag kan se på din bild så finns ingen sådan uppgift. I så fall blir dateringen mellan 1961-1972.

Vad betyder uttrycket att få pojken?

Enligt gammal folktro var det så att om man fick de sista dropparna ur flaskan så gav det så kallad "sonlycka" dvs att man fick söner, något man ofta gärna ville ha.. Därför kom de där dropparna, eller sista slatten, att kallas pojken.