Per-Anders-Wiktorsson-och-Magnus-Öhrn

SÖK Spritmuseums stipendium för forskning kring svensk alkoholkultur

Spritmuseum i Stockholm drivs av Stiftelsen Vin & Sprithistoriska Museet. Stiftelsen utlyser årligen stipendier för att främja vetenskaplig forskning rörande bruk och vanor inom svensk alkoholkultur.

Forskningen skall bedrivas inom svensk alkoholkultur med inriktning på traditioner, attityder och dryckesmönster. Även forskning inom exempelvis media, teknik- och tillverkningshistoria samt ekonomi och politik kan komma ifråga.

Stipendiet delades ut för första gången 1998 och vänder sig till studenter, doktorander och disputerade. Den sammanlagda stipendiesumman uppgår till totalt 105 000 kr.

Ansökan ska vara stiftelsen tillhanda senast den 1 oktober 2015 och skickas till:

e-post: eva.lenneman@spritmuseum.se

Alternativt:

Spritmuseum
Djurgårdsvägen 38, Galärskjulen
115 21 Stockholm

Märk kuvertet ”Stipendieansökan”.

Med ansökan bör följa en projektbeskrivning som innefattar en tidsplan. Kompletterande uppgifter kan eventuellt komma att efterfrågas. En stipendiekommitté kommer att bedöma ansökan.

Upplysningar lämnas av intendent Eva Lenneman:
tel 08/12 13 13 02
e-post: eva.lenneman@spritmuseum.se

Stipendiater

Stipendiater 2014

”Fyllan värmer bäst”. Om alkohol och berusning i svensk rocklyrik under sjuttio- och åttiotalen.

105 000 kr tilldelas Per Anders Wiktorsson och Magnus Öhrn, båda lektorer vid Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet, möjlighet att starta ett projekt med titeln: ”Fyllan värmer bäst”. Om alkohol och berusning i svensk rocklyrik under sjuttio- och åttiotalen.

Rockmusik är intimt förknippad med alkohol. Rockmusikers livsstil är omöjlig att tänka sig utan alkohol och i rocktexter tematiseras ofta alkohol och berusning. Trots rockmusikens stora genomslagskraft och trots att alkohol och rus spelar en viktig roll i texterna, så existerar det ingen studie på området när det gäller svensk rocklyrik.

Stipendiater 2013

#Jag_och_Piña Colada” – En studie av svenska alkoholrepresentationer på Instagram.

80 000 kr tilldelas Piotr Urniaz, fil.dr, Medie- och kommunikationsvetenskap affilierad vid Lunds universitet, för studien:”#Jag_och_Piña Colada” – En studie av svenska alkoholrepresentationer på Instagram.

Det sociala nätverket Instagram som lanserades hösten 2010 har idag över 150 miljoner registrerade användare världen över. Många av de bilder som läggs ut handlar om tillfällen då alkohol finns med, t ex fester eller högtider av olika slag och resor. Piotr Urniaz vill undersöka hur svenskarnas bildberättande om alkohol på Instagram ser ut. Hur vanliga är inlägg med alkohol och i vilken typ av berättelser ingår de? Hur förhåller sig bilderna till reklamens glorifierande bilder och samhällets negativa föreställningar om alkohol? Kan man se någon skillnad mellan kvinnliga och manliga användare, mellan yngre och äldre? Urniaz får stipendiet för ett innovativt, intressant och väl genomtänkt projekt som förutom att det blir en kartläggning av en ny sida av svensk alkoholkultur också kan få fram resultat som kan vara användbara exempelvis vid utformandet av informationskampanjer om alkohol.

”Demografiska förändringar som orsak till förändrade alkoholvanor bland ungdomar?”

25 000 kr går till Johan Svensson, doktorand vid Institutionen för Folkhälsa vid Karolinska institutet och verksam på STAD, för projektet: ”Demografiska förändringar som orsak till förändrade alkoholvanor bland ungdomar?”

De senaste 10 åren har svenska ungdomars alkoholkonsumtion minskat betydligt. Vad det beror på finns olika teorier och studier om, men något som ännu inte undersökts är vilken betydelse kulturell bakgrund har för ungdomar i olika åldersgrupper. Kan minskningen bero på att det bland ungdomsgrupper på senare år finns en större andel ungdomar med familjebakgrund i Mellanöstern?

Svensson tilldelas stipendiet för ett projekt som kan ge intressanta förklaringar till förändringar som förbryllat alkoholforskare och kasta nytt ljus över det vi föreställer oss är samtida ”svenska” dryckesvanor och ”svensk” alkoholkultur.

Stipendiater 2012

Första kontakten med alkohol- fem generationers barndomsberättelser

Minns du hur du först kom i kontakt med alkohol? Den frågan har fått inleda en serie intervjuer som sociologen Josefin Bernhardsson på SoRAD genomfört.  Förutom den frågan har intervjupersonerna även fått svara på frågor om alkoholens roll i deras barndom och ungdomstid men också om deras nuvarande drickande.  Studien är en del av Bernhardssons avhandlingsarbete i sociologi som syftar till att undersöka svensk alkoholkultur och dess relation till självrepresentationer och identitetsskapande.

Alkohol i svensk ungdomslitteratur under 1900-talet

Under 1900-talet har vårt synsätt på alkohol genomgått förändringar. Litteraturvetaren Margaretha Ullström tilldelas Spritmuseums stipendium för att undersöka hur alkoholanvändning har speglats i svensk barn- och ungdomslitteratur under 1900-talet. Ullström kommer att göra nedslag i ett fyrtiotal titlar riktad till unga människor från 12 år och upp till cirka 20 år. Hennes fokus kommer att vara på frågan om vad litteraturen kan säga oss om hur samhällets attityder till alkohol förändrats över tid. Hur vävs till exempel  ideologiska och uppfostrande perspektiv på alkohol in i texterna? Och hur gestaltas sociala skillnader i relation till alkohol i ungdomslitterära texter?

Stipendiater 2011
En studie i brännvinsspråkets utveckling 1950-2010

Ulf Larsson som är fil dr i nordiska språk vid Stockholms universitet och grundare av företaget Svenskt Måltidsspråk tilldelas 37 500 kr för sitt projekt ”Ljusgul färg med grön ton. Kryddig, bitter smak med tydlig karaktär av malört – En studie i brännvinsspråkets utveckling 1950-2010.”

Mycket har hänt med den svenska alkoholkulturen under den här perioden. År 1950 var försäljningen av sprit i Sverige fortfarande ransonerad i och med det så kallade motbokssystemet och brännvin omtalades sällan på något annat sätt än som ett berusningsmedel. Särskilt det okryddade brännvinet förknippades mer med storkonsumtion än med finsmakare medan det idag, sextio år senare, av Systembolagets kan beskrivas i ordalag som ”ren, brödig smak, med inslag av apelsinskal”. Larsson kommer i studien även studera hur brännvinsspråket förändrats i avseende på andra egenskaper än de rent sensoriska, t ex användningstips, förvaring, ursprung och historik. Som källmaterial kommer han att använda svenska brännvinsetiketter, Systembolagets kataloger och artiklar och recensioner från svensk press.

Fyllan-ett tillstånd av kropp eller kultur?”

Ett stipendium på 37 500 kr tillfaller högskolelektorn i etnologi vid Uppsala universitet, Susanne Waldén för projektetFyllan-ett tillstånd av kropp eller kultur?”

Waldén disputerade 2010 med avhandlingen ”Berättad berusning” där hon undersökte vilken funktion berättelser om berusade personer har, men också vad de säger om sin samtids föreställningar och normer. Under arbetet med avhandlingen kunde hon konstatera att teman som återkom i nästan alla fyllehistorier var kroppsliga gränsöverskridanden och hur den naturliga kroppen blir överordnad det kultiverade psyket.  Mycket tidigt lär vi oss vad som är socialt accepterat när det gäller vårt kroppsliga beteende men i fylleberättelser utmanas dessa oskrivna regler gärna med råge. De berusade kräks, rapar eller vinglar omkring i mer eller mindre olämpliga sammanhang.

”Litterära gestaltningar av föräldrars drickande –en diskursanalys”

Stipendium på 25 000 kr tilldelas Karin Heimdahl, forskningsassistent  vid SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet för studien ”Litterära gestaltningar av föräldrars drickande –en diskursanalys”.

Källmaterialet till studien är ett stort antal noveller på temat ungdomar och alkohol skrivna av elever på högstadiet och gymnasiet inom den alkoholförebyggande utbildningsinsatsen ”Prata om alkohol”. Novellerna förvaras idag i Vin & Sprithistoriska Museets arkiv. Varje år utlyser ”Prata om alkohol” novelltävlingar där ungdomar uppmanas skriva kortare noveller utifrån ämnen som ”En helg jag helst vill glömma”, ”Köpa ut”, ”Svårt att säga nej” och ”Hemma”. Berättelserna är i skönlitterär form men kan grundas både på självupplevda och påhittade erfarenheter. I sin studie kommer Heimdahl att undersöka frågor som hur framställs föräldrars drickande och dess eventuella konsekvenser för familj och barn i ungdomarnas berättelser?

Stipendiater 2010

Kunglig spis från Karl XIV Johan till Carl XVI Gustav

50 000 kr tilldelas fil dr Ulrica Söderlind för hennes forskning kring släkten Bernadottes mat- och dryckesvanor. Ulrica Söderlind kommer att undersöka hur faktorer som exempelvis matkultur, trosuppfattningar, ideologier och arv från barndomen spelat in när de svenska monarkerna och deras gemåler valt mat och dryck. Hennes källmaterial består bland annat av den unika samlingen av närmare 15 000 matsedlar som finns bevarade i det Bernadottska familjearkivet.

Odödlighetsdrycker

25 000 kronor tilldelas professor emerita i religionshistoria vid Göteborgs universitet Britt-Mari Näsström. Näsströms projekt handlar om odödlighetsdrycker i den förkristna nordiska mytologin.  Den dryck som först omtalas i den fornnordiska skapelsemyten är visserligen mjölk som strömmade fram i floder och som livnärde jättar och gudar i urtiden men annars är det mjöd och öl som omnämns. Föreställningen om en dryck som kan skänka evigt liv finns till exempel i myter som skildrar vattnet i Mimers brunn, den källa som enligt den nordiska mytologin fanns under en av världsträdet Yggdrasils rötter.

Stipendiater 2009

Paulina Rytkönen – Vinvinkel på Sveriges 1900-talshistoria

Hur gick det till när vin blev så populärt i brännvinslandet Sverige? Det kommer Paulina Rytkönen, fil dr och vinhistoriker vid Södertörns högskola att undersöka. I sitt forskningsprojekt ”Vinkonsumtion i Sverige- ett stycke svensk 1900-tals historia”, som belönas med Vin & Sprithistoriska Museets stora stipendium på 75 000 kr, kommer hon att undersöka och belysa vinets väg in i det svenska folkhemmet. Syftet med studien är att utreda orsakerna bakom den ökning av vinkonsumtionen som skedde i vårt land under 1900-talet och att analysera förändringarna i svenskarnas dryckesmönster och dryckespreferenser . Under denna period förändrades hela det svenska samhället och människornas vardag i sina grundvalar och genom att studera hur konsumtionsmönster påverkats av inhemska orsaker som socialpolitik och skattepolitik men även av yttre faktorer som innovationer i andra länder och globaliseringen vill Rytkönen bidra med ytterligare kunskap om ett Sverige i förändring.

Trots att det skrivs åtskilliga spaltkilometer om vin varje år i svenska tidskrifter och tidningar är den svenska vinhistorien med få undantag ännu oskriven. Paulina Rytkönens forskning kommer att fylla denna kunskapslucka och Rytkönen, som undervisar om vinets ekonomiska historia, har även för avsikt att skriva en lärobok om vinet i Sverige under 1900-talet.

Ulrica Söderling- Bryggerinäringen i Sverige 1500-1800

Stipendiet på 25 000 kr tilldelas ekonomhistorikern Ulrica Söderlind, Stockholms universitet, för en studie av bryggerinäringen i Sverige mellan åren 1500-1800. Under denna period utgjorde ölet en stor del av det dagliga kalori- och näringsintaget. En vanlig dagsranson var 3-4 liter och i svenska flottan drack mannarna ofta så mycket som 5 liter per dag. Att det faktiskt var mer hälsosamt att släcka törsten med öl än med vatten, som ofta var av dålig kvalitet under denna period, har Söderlind tidigare visat i sin forskning. När flottan bytte ut ölet mot färskvatten under 1700-talet ökade nämligen sjuktalen ombord.

En av de viktigaste ingredienserna i öl är just färskvatten och dessutom krävs då som nu också malt och humle till ölbryggningen. Det är tillgången och efterfrågan på dessa tre råvaror som Ulrica Söderlind ur ett ekonomhistoriskt perspektiv kommer att studera. Hennes källor kommer att vara arkivmaterial som exempelvis räkenskaper och bryggerianvisningar men också kungliga brev. Gustav Vasa skrev bland mycket annat till bönderna och befallde dem att odla mer humle eftersom det inte fanns tillräckligt med humle till för att täcka behovet för ölproduktionen.

Stipendiater 2008

Bengt-Åke Berg: Kronobrännerierna– bara en misslyckad felsatsning?”.

Stipendiet om 75 000 kr tilldelades Bengt-Åke Berg, ekon dr, Stiftelsen för Ekonomisk-historisk och Företagshistorisk Forskning (EHFF) vid Handelshögskolan i Stockholm, för studien ”Kronobrännerierna– bara en misslyckad felsatsning?”. Gustav III:s kronobrännerier, som existerade från 1776 till 1787, var dent största industriella företag som funnits i Sverige innan Sockerbolaget bildades 1907. Det historiska eftermälet är kritiskt, men någon forskning om verksamheten har inte ägt rum under de senaste 100 åren. Detta vill Bengt Åke Berg ändra på. Han menar att det finns skäl att anta att kronobrännerierna fick effekter även i andra avseenden än det som dominerat intresset, lönnbränningen. Berg vill bl a undersöka vilken effekt brännerierna fick för spannmålshandeln, vilka problem man fick och hur ett så stort och decentraliserat företag styrdes. Det fanns 61 brännerier i olika delar av landet. En tredje fråga är vilken betydelse brännerierna fick för utvecklandet av en aktiv statlig förvaltning i ekonomiska frågor på länsplanet genom att landshövdingen var så starkt inblandad i verksamheten.

Juryns motivering

En grundläggande undersökning av kronobrännerierna saknas. Bergs utgångspunkter är intressanta genom att han är expert på 1700-talets spannmålsmarknader

Magnus Öhrn: ”Karl för sin sup – om män och alkohol i litteraturen

Vin & Sprithistoriska Museets stipendium om 25 000 kr för tilldelades Magnus Öhrn är fil dr och verksam vid Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet, för projektet ”Karl för sin sup – om män och alkohol i litteraturen. Berusade seriefigurer och krogen som inspirationskälla är två av de områden som Magnus Öhrn kommer att studera för att få fram en bild av hur det manliga drickandet har skildrats i litteraturen. Han menar att litteraturen bär tydliga spår av uppfattningar om alkoholens kulturella betydelse och skapandet av ”manlighet”. Genom att studera bl a punschen som symbol för manlig gemenskap, spritskämt, berusade seriefigurer och bakrusets ontologi från Bellman till Povel Ramel vill Magnus Öhrn öka kunskapen om hur alkoholen och alkoholvanorna gestaltas litterärt och hur deras normerande funktion är kopplad till synen på mannen.

Juryns motivering

Öhrn behandlar ett intressant område där forskningen varit sparsam. Vi kan därför förvänta oss spännande resultat.

Stipendiater 2007

Maria Abrahamson -Varför dricker man och i vilka sammanhang?

Maria Abrahamson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, (SoRAD), Stockholms universitet vill undersöka alkoholens betydelse i människors vardagliga liv. Hur påverkas våra dryckesmönster av de alkoholpolitiska förändringarna. SoRAD, Nordiska Museet och Vin & Sprithistoriska Museet kommer att tillsammans gå ut med ett skrivarupprop för att samla in självbiografiska redogörelser av alkoholens plats i människors liv.

Maria Abrahamson tilldelas 75 000 kr för att i första hand aktivt arbeta med administrationen av datainsamlingen och förbereda vidare arbete med en analys av materialet.

Åsa Folkesson – Föreställningar om alkohol, alkoholbruk och medborgarskap

Åsa Folkesson, doktorand vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete vid Växjö universitet, studerar bl a alkoholbrukets betydelse och funktion i relation till förändrade mentaliteter och attityder i en liten svensk stad under 1930-1970.

Åsa Folkesson har tilldelats stipendiet på 25 000 kr för en intressant och angelägen forskning kring alkoholens sociala och symboliska betydelse i en svensk småstad under den period då föreställningarna om ett gemensamt folkhem och samhällets modernisering var som mest intensiva.

Stipendiater 2006

Alexandra Bogren – Är kvinnors berusning mer problematisk än mäns?

Alexandra Bogren vid Sociologiska Institutionen vid Stockholms universitet menar att förbättrad kunskap om människors uppfattning om hur rus, sexuell upplevelse och genus hänger ihop spelar en viktig roll när det gäller att försöka förstå och förebygga våldtäkter och sexuellt våld. Alkoholen kan ses som en genussymbol, där kvinnor och män har olika positioner och Bogren vill i sin forskning testa tesen att kvinnornas berusning betraktas som mer problematisk än mäns. Utgångspunkten är att alkoholen i form av en drink i en kvinnas hand uppfattas som en kulturell symbol för kvinnans villighet och önskan att delta i flirtande och sexuella aktiviteter.
Alexandra Bogren erhåller 75 000 kr för att genomföra en studie om ”Den utomvardagliga berusningen?

Juryns motivering:
En väl genomarbetad projektbeskrivning, väl teoretiskt förankrad. Temat är alkohol som genussymbol, med olika skepnad för kvinnor och män. Alexandras forskning vidgar synen på genus och rusmedelsbruk. Hon vill studera kulturella kopplingar mellan rus, sexuell upplevelse och genus i ett brett perspektiv.

Eva Hasselgren Östberg – Spelar alkoholpolitiken någon roll för restaurangbranschens utveckling?

Eva Hasselgren Östberg på ekonomisk-historiska institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg erhåller 25 000 kr för att fortsätta studera alkoholpolitikens betydelse för restaurangbranschens struktur, utveckling och förändring från 1910-talets slut till omkring 1970.

Juryns motivering:

Restaurangbranschen är en starkt växande sektor i samhället, studier av olika aspekter på verksamheten är av stort intresse. Eva är snart klar med sin avhandling, beskrivningen av avhandlingen visar på intressanta resultat.

Stipendiater 2005

Eddy Nehls: Alkoholens roller

Fil dr Eddy Nehls arbetar med studien ”Alkoholens roller. I samhället, kulturen och i konstruktion av identitet. En studie av kulturella aspekter på svensk alkoholpolitik”. Nehls har flera syften med sin studie, han vill: analysera hur alkohol framställs i media och populärkultur, diskutera olika aspekter av svensk alkoholpolitik och forskning om missbruk, resonera kring och synliggöra livet efter år av missbruk med utgångspunkt i nyktra alkoholisters livsberättelser.

Peter Sandberg: Svenska bryggerinäringen efter andra världskriget och fram till 1970-talets mitt

Doktorand Peter Sandbergs avhandling behandlar den svenska bryggeriindustrin med inriktning på utvecklingen efter andra världskriget och fram till 1970-talets mitt. Här visas på en utveckling från en konserverad organisatorisk och institutionell miljö mot en strukturomvandling under helt nya förutsättningar med nya aktörer. Syftet är att försöka beskriva och få ökad förståelse om omvandlingsdynamiken under perioden.

Stipendiater 2004

Anna Bryntorp: Om svenska spritetiketter från ca 1850 till nutid

Anna Bryntorp arbetar med en avhandling om svenska spritetiketter från ca 1850 till nutid. Massproducerade vin- och spritetiketter har en intressant kulturhistoria. Att studera brännvinsetiketter är ett fruktbart sätt att se inte bara estetiska värden, utan också vilka grupper och samhällsideal som dessa etiketter appellerar till. Avhandlingsarbetet, kombinerar en omfattande empiri, etiketter från Vin & Sprit AB:s arkiv, med stor teoretisk/metodisk medvetenhet för att få fram en ny och spännande kunskap.

Anna Prestjan: Om kvinnor och alkohol kring sekelskiftet 1900

Anja Prestjan lägger i december fram sin avhandling ”Att bota en drinkare. Idéer och praktik i svensk alkoholistvård 1885-1916”. Hon önskar att fortsätta att fördjupa sin forskning om kvinnor och alkohol kring sekelskiftet 1900. Med tanke på den stora förändringen som skett på hundra år när det gäller förhållandet kvinnor – alkohol har området stor relevans.

Karin Sennefelt: ”Den politiska staden. Riksdagsumgänge och identitetsformering i frihetstidens Stockholm.”

Karin Sennefelt driver sedan 2002 projektet ”Den politiska staden. Riksdagsumgänge och identitetsformering i frihetstidens Stockholm.” I umgänget bland riksdagsmän spelade alkoholen kulturellt och socialt en betydande roll. Karin Sennefelt kommer att ge en ny och viktig kunskap om de svenska utskänkningsställena, skålseden, normerna kring drickande m m.

Stipendiater 2003

Dan Porsfelt: After work-fenomenet

Dan fick 75 000 kr för att fortsätta sitt arbete med att kartlägga en förändrad syn på arbete, fritid och alkohol. Under större delen av 1900-talet var det en självklarhet att vara nykter på arbetsplatsen. På senare år har gränsen mellan arbete, hem och fritid alltmer suddats ut. Dan får stipendiet för att studera ”after work” som ett socialt och kulturellt fenomen och hur det påverkar den generella attityden till akohol och alkoholkulturen.

Jenny Björkamn 1900-talets nykterhetskampanjer

Jenny Björkman får stipendiet för sin forskning kring statliga nykterhetskampanjer under 1900-talet. Genom att studera lagstiftningen och statsmaktens kampanjer för nykterhet eller åtminstone måttfullhet vill hon belysa förändringar av myndigheternas syn på ”goda” alkoholvanor.

Stipendiater 2002

Ulrica Söderlind: Måltider och måltidsordning i marin miljö.

Ulrica Söderlind, doktorand vid ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet, fick årets stipendium på 75 000 kronor för hennes tvärvetenskapliga studier av måltidsordning och kosthållning i marin miljö under sen medeltid och tidig modern tid. Ulricas forskning belönades för att den berör människors vardag där mat och dryck, då som nu, är av fundamental betydelse.

Susanne Waldén: Fyllehistorier

25 000 kr tilldelades Susanne Waldén, doktorand i etnologi vid Uppsala universitet. Susanne undersöker berättelser om berusade personer ur ett folkloristiskt perspektiv. Susanne tittar också på hur berusningshistorier fungerar inom och mellan olika sociala klasser och åldersgrupper och även hur historierna speglar kvinnors och mäns positioner.

Stipendiater 2001

Annica Nordegren: Symbolsystem för vinsmaker

År 2001 belönades Annica Nordegren, doktorand vid GI/IHR Stockholms universitet och Arkitekturskolan vid KTH, med 75 000 kronor för sin forskning om ett symbolsystem för vinsmaker.

Nordegren har tagit till sin uppgift att konstruera symboler för subjektiva smakupplevelser, i första hand för vin. Hennes forskning grundar sig på filosoferna Cassirer och Wittgenstein, och handlar om symbolisk form och funktion. Läs mer i artikeln Smak för vin i ord och bild i Spiritus nr 4.

Hanna Hodacs: Nykterhetstankens spridning

Hanna Hodacs, doktorand i historia vid Uppsala universitet, belönades med 25 0000 kronor. Hon har i sin forskning tagit avstamp i relationen mellan Storbritannien och Sverige, i sina studier kring nykterhetstankens spridning under det tidiga 1800-talet.
Hodacs vill visa hur de svenska föreställningarna om dryckenskap och nykterhet påverkades av den eurocentriska och imperialistiska syn på omvärlden som de utländska influenserna förmedlade. Läs mer i artikeln Det civiliserade, protestantiska och nyktra Europa i Spiritus.

Stipendiater 2000

Lars Nyström: Brännvinsbaronens dilemma

År 2000 mottog Lars Nyström, doktorand i historia vid Göteborgs universitet, Vin & Sprithistoriska Museets stora stipendium på 75 000 kronor för forskning kring alkoholkultur.
Nyström forskar kring brännvinstillverkningen på godset Stora Bjurum i Västergötland under tiden 1857 till 1917, och gör en analys av sambanden mellan ekonomiska, sociala och kulturella faktorer i det ålderdomliga patriarkala samhälle som bruket utgjorde. Läs mer i artikeln Brännvinsbaronens dilemma, i Spiritus nr 3.

Patrik Lundell: Nykterhetsrörelsen i offentligheten

Det andra stipendiet på 25 000 kronor gick till Patrik Lundell, doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han arbetar på en avhandling om framväxten av en medborgerlig offentlighet omkring 1750 till 1850, där nykterhetsfrågan intog en central roll.  Lundell har funnit att dagspressen till att börja med bar upp och hjälpte fram nykterhetsrörelsen, för att senare motarbeta den. Detta bidrog till att nykterhetsskrifter och massmöten blev fler, och att nykterhetsrörelsen fick en mer religös framtoning och delvis blev politiskt radikal. Läs mer i artikeln Nykterhet i provinsen. Nykterhetsföreningar och press i Östergötland vid 1800-talets mitt, i Spiritus nr 3.


Snapsvisor-Jul-NY-1

Snapsvisor till jul

Är du trött på att sjunga "Helan går" och vill överraska med några nya snapsvisor till julens fester. Då ska du ladda ner sånghäftet med visor med julsnapstema. SKÅL!

Ladda ner snapsvisehäften.
Sommar-på-Spritmuseum-arr-guide-högupplöst

Ekonomi- och HR-ansvarig sökes

Vi söker en ny medarbetare till vårt team.

Idag är vi ca 25 personer som arbetar på museet som omsätter ca 25 mkr. Förutom museiverksamheten driver vi också vår egen restaurang och festvåning samt en omfattande provningsverksamhet. Museet drivs som en stiftelse.

Läs mer om tjänsten

Glögg – en svensk jultradition med anor från medeltiden

glögg-etikett

Ordet ’glögg’ kommer av glödga, som betyder uppvärma. Benämningen glödgat vin möter vi för första gången i Sverige 1609.

Läs mer om glöggens kulturhistoria.

Öl på recept?

Starköl såldes ju på recept fram till 50-talet. Hur motiverade man detta, alltså att det inte skulle säljas på Systembolaget med motbok? Såg man det verkligen som en medicin?

Fler frågor och svar om svensk alkoholhistoria
EMYA_yelow_nominee-2014-(2)

Spritmuseum nominerat till årets museum i Europa 2014

Spritmuseum i Stockholm har nominerats till det prestigefulla priset för bästa europeiska museum, European Museum of the Year Award 2014. Bakom utmärkelsen, som delats ut sedan 1977, står European Museum Forum. Syftet med utmärkelsen är att uppmärksamma mindre museer med mycket innovativ verksamhet som på ett eller annat sätt verkat för god kvalité inom den europeiska museisektorn.

Fyllan värmer bäst

Per-Anders-Wiktorsson-och-Magnus-Öhrn

Om alkohol och berusning i svensk rocklyrik under sjuttio- och åttiotalen.

Med hjälp av Spritmuseums stora stipendium om 105 000 kr får Per Anders Wiktorsson och Magnus Öhrn, båda lektorer vid Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet, möjlighet att starta ett forskningsprojekt med titeln: ”Fyllan värmer bäst". Om alkohol och berusning i svensk rocklyrik under sjuttio- och åttiotalen.

Läs mer om Spritmuseums stipendier