Amarone-vinerna från Valpolicella i Venetien slog igenom i Sverige på slutet av 90-talet. De var ovanligt kraftfulla, ovanligt starka, och ovanligt dyra – som en behaglig käftsmäll för ett relativt nytt vindrickarland som Sverige.
Grejen med Amarone-viner är tillverkningsprocessen. Druvorna måste ligga och torka några månader efter skörd, och det leder ofrånkomligen till att mer än en tredjedel av musten försvinner. Men det som är kvar bidrar till extra smak, extra fyllighet – helt enkelt extra allt (det är också därför det kostar några extra kronor).
Av någon anledning vill ”vinkännare” inte riktigt ge Amarone-vinerna det erkännande de förtjänar. Nadja Karlsson tror sig veta varför. Hon passar samtidigt på att förklara den intrikata innebörden i begrepp som ripasso, recioto, appassimento och (förbjudna) mini-amarone.
För att lindra effekten av käftsmällen från vinet provsmakar vi också en passande risotto. Gott!
Välkomna!
Fri entré till museets utställningar ingår i priset.
Boka
Pris från: 595 SEK
Entré till museets utställningar ingår i priset