Fråga vår intendent

Foto från Dahllöf, Drottninggatan 47, Stockholm. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.

Eva Lenneman är Spritmuseums intendent med ansvar för de omfattande samlingarna. Regelbundet får hon sig tillsänt frågor kring svensk alkoholhistoria och dryckesetikett. Här svarar hon på några av de mest populära frågorna.

Om du har väldigt många frågor:

Eva Lenneman har varit huvudredaktör för en bok om svensk sprithistoria som Spritmuseum gett ut och som finns att köpa på museet.
Den har titeln ”Mellan Skål och Vägg” och bjuder på en hel del intressant och kuriös kunskap.

VAD ÄR EN KAFFEGÖK?

Kaffegök ”Kaffe utan brännvin är en jävla blandning.” (Folke Hortin) Kaffe och brännvin är i många stycken varandras motsats.
Det klara ofärgade brännvinet är fritidens, gränsöverskridandets och berusningens dryck – medan det svarta kaffet är vakenhetens, nykterhetens och arbetets dryck.
Av kaffe blir man pigg, av brännvin blir man trött. Kombinationen av dessa två skapar en tredje dryck, en kaffegök.
I det gamla bondesamhället var göken en fågel förknippad med många olika sägner och föreställningar. Särskilt illa ute var den dräng som på fastande mage råkade höra vårens första gök gala.
För att skydda sig från att bli ”gökdårad” kunde man i förebyggande syfte ta en sup för göken direkt på morgonen. När göksupen hälldes i morgonkaffet fick man en kaffegök, Sveriges svar på Irish coffee.
Kärt barn har många namn, så även blandningen av kaffe och brännvin (eller ibland cognac).
Förutom kaffegök förekommer kaffekask, Uddevallare, Ljungstrandare, kaffeknorr m.fl.
Den rätta blandningen finns det också en mängd varianter av, t.ex.: 1. Lägg ett mynt på botten av en kaffekopp. 2. Häll på kaffe tills myntet inte syns. 3. Häll i brännvin tills myntet syns igen.
Den rätta sortens brännvin att blanda i kaffet fanns det länge inga varianter av. Mellan åren 1931 och 1955 härskade Kron-Brännvin.

VAD KOMMER ORDET WHISKYPINNE, WHISKEYPINNE, WHISKEY PINNE IFRÅN?

Ordet är det mest eftersökta på vår webbplats! Därav alla olika stavningar i frågan. Ursprungligen så syftade en whiskypinne på ett glas outspädd whisky men har senare kommit att användas både om ren whisky och om groggar där whisky är en av ingredienserna.
Pinne är gammal slang för sup och redan 1845 skrev August Blanches i ”Jernbäraren”: ”Jag tror vi ta oss en liten pinne tillsammans – hör hit – tre supar med tilltugg”…
Kanske härstammar ordvalet från den gamla traditionen att använda en pinne för att markera hur mycket var och en fick dricka ur ett gemensamt dryckeskärl.
En annan förklaring går ut på att en ”pinne” helt enkelt syftar på något litet vilket stämde bra med den dyrare whiskyn som man bara drack lite av till skillnad från det billigare brännvinet…

VAR KOMMER ORDET MOTBOK IFRÅN?

Begreppet ”motbok” är känt redan från 1700-talet och hade då ingenting med ransonering av sprit att göra. Det kommer av att man förde så kallad moträkning, mot t ex en bank eller en handlare i en liten bok. En säkerhetsåtgärd för att inte bli lurad på saldot helt enkelt.

STARKÖL SÅLDES JU PÅ RECEPT FRAM TILL 50-TALET. SÅG MAN DET VERKLIGEN SOM EN MEDICIN?

Från 1 oktober 1923 och fram till 1955 var starköl förbjudet i Sverige.
Anledningen var bland annat att man ansåg att det skulle bli för dyrt och för svårt för systembolagen att även sköta försäljningen av starköl men också att starkölet ansågs vara ett hot mot folknykterheten. Men det kunde alltså under förbudet köpas i medicinskt syfte på apotek mot recept. Exakt vilka sjukdomar det skulle användas emot vet jag inte, men bland annat ordinerades porter, långt in på 1900-talet till ammande mödrar som hade för lite mjölk. Portern kunde gärna blandas ut med äggula, det ansågs vara både styrkande och närande.

VAD BETYDER TVÅ VITA OCH EN BRUN?

”Två vita och en brun”, det vill säga två snapsar till maten och en eau-de-vie eller konjak till kaffet var en vanlig beställning på svenska restauranger under mellankrigstiden.
För att få dricka sprit behövdes ingen motbok men Kontrollstyrelsen utfärdade en mängd detaljerade bestämmelser kring hur mycket, när, och vem som fick dricka. Reglerna var både klass- och könsdiskriminerande. Spritdrycker såldes i små glas (2,5 cl) och i stora glas (5 cl.) Efter kl 15 fick en manlig gäst beställa högst tre stora glas, alltså sammanlagt 15 cl och det var de tre glasen som i folkmun blev två vita och en brun. En kvinnlig gäst fick bara beställa tre små glas, alltså hälften. Och arbetaren som gick på en enkel folkrestaurang fick nöja sig med två stora glas.

VAD BETYDER UTTRYCKET ATT FÅ POJKEN?

Enligt gammal folktro var det så att om man fick de sista dropparna ur flaskan så gav det så kallad ”sonlycka” dvs att man fick söner, något man ofta gärna ville ha.
Därför kom de där dropparna, eller sista slatten, att kallas pojken.