Potatisen i svensk mat- och dryckeshistoria
Potatisen har inte bara mättat generationer av svenskar – den har också spelat en viktig roll i framställningen av brännvin. På Spritmuseum uppmärksammar vi Potatisens dag genom att lyfta fram en råvara som haft stor betydelse för både svensk matkultur och dryckeshistoria.
Potatisen kom till Europa från Sydamerika på 1500-talet och nådde Sverige under 1600-talet. En av de första som odlade potatis här var vetenskapsmannen Olof Rudbeck, som lät plantera den i sin botaniska trädgård i Uppsala. Till en början väckte den nya knölen mest nyfikenhet, men fick inget större genomslag som föda.
Under 1700-talet visade grevinnan och vetenskapskvinnan Eva Ekeblad, född De la Gardie, hur potatis kunde användas för att tillverka bland annat stärkelse, bröd och brännvin. För sina insatser blev hon 1748 den första kvinnan att väljas in i Kungliga Vetenskapsakademien. Hennes arbete bidrog till att ge potatisen en viktig plats i svensk mat- och dryckeshistoria, och under lång tid användes den som råvara vid många av landets brännerier.
Lär dig mer om potatisbrännvin och Sveriges dryckeshistoria i utställningen Dryckeslandet Sverige
Potatis på tallriken
Under 1800-talet blev potatisen en basföda i Sverige och bidrog till att mätta generationer av familjer. Från kokt potatis och mos till kroppkakor och potatisbrännvin har knölen satt tydliga spår i både maten och drycken.
På Potatisens dag kan du också beställa den svenska klassikern kroppkakor i Spritmuseums restaurang.
I bild: Arbetare fyller på potatiskokaren på Rödaleds bränneri i Skåne 1957. Bildkälla: Spritmuseum.